Stora skillnader i hur mycket villalånet belastar hushållen

Skillnaderna i hur stor del av inkomsten som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I Solna går över 40 procent av hushållets nettoinkomst till villalånet för en genomsnittlig villa, medan motsvarande andel i kommuner som Åsele och Malå ligger på omkring tre procent. Det framgår av en ny analys från Landshypotek Bank.

Pressmeddelandet publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Så har beräkningen gjorts

Landshypotek Bank uppger att man har använt aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster för att räkna ut hur stor del av inkomsten som går till lånekostnader för en villa i olika delar av landet.

Beräkningen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Enligt Landshypotek Bank gäller kalkylen efter ränteavdrag. Villapriserna bygger på genomsnitt från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Stockholmsområdet sticker ut

I flera kommuner i Stockholmsområdet uppges villalånet ta en mycket stor andel av hushållets nettoinkomst:

• Solna: 41 procent
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera inlandskommuner

I den andra änden av skalan ligger kommuner där lånekostnaden för en genomsnittlig villa enligt analysen motsvarar omkring tre procent av hushållets nettoinkomst. Exempel som lyfts är Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele.

Så ser det ut på länsnivå

Landshypotek Bank redovisar även skillnader mellan länen. Enligt sammanställningen är andelen högst i Stockholms län, där 31 procent av hushållens inkomster går till villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent.

Lägst uppges andelen vara i Västernorrlands län, där hushållen i genomsnitt lägger elva procent av inkomsten på villalånet.