ArvidsjaurNytt

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt – och mindre än i övriga Europa

Bilden visar en person som skjuter en kundvagn i en mataffär. Endast den övre delen av personens kropp, från midjan och uppåt, är synlig. Personen är klädd i en ljusblå tröja över en vit t-shirt och mörka byxor. Kundvagnen är av metall med blå detaljer på handtaget och framsidan. Den innehåller flera olika produkter, bland annat några gröna grönsaker som sticker upp. I bakgrunden syns hyllor fyllda med varor, suddiga på grund av kort skärpedjup. Belysningen i butiken kommer uppifrån. Golvet i förgrunden är ljust.
Illustrationsbild: lev dolgachov - Mostphotos

Länsförsäkringar: Matpriserna har ökat i normal takt och något mindre än i övriga Europa – före momssänkningen.

Annons

Matpriserna fortsatt upp – men i linje med inflationen

Efter de kraftiga prislyften under 2022–2023 har livsmedelspriserna fortsatt att stiga, vilket hållit debatten om matkostnader vid liv. En ny genomgång från Länsförsäkringar visar dock att prisökningarna under de senaste åren – fram till sänkningen av matmomsen den 1 maj 2026 – har legat inom vad som kan ses som normala ramar, och dessutom varit i nivå med eller något lägre än i jämförbara EU-länder.

I pressmeddelandet (publicerat onsdag 3 juni 2026 kl. 07.00) säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg:

"Den svenska matkassen har inte blivit dyrare än i andra europeiska länder och de senaste tre åren har prisökningen faktiskt varit något lägre i Sverige än i övriga Europa"

5–6 procent upp sedan våren 2023 (före momssänkningen)

Enligt Länsförsäkringar ebbade den snabba prisutvecklingen ut under våren 2023. Därefter, räknat från april 2023 och fram till matmomssänkningen den 1 maj 2026, uppges priserna ändå ha fortsatt upp med 5–6 procent i Sverige.

Alexandra Stråberg beskriver utvecklingen som en normalisering och betonar i pressmeddelandet att lägre inflation inte innebär lägre priser, utan långsammare prisökningar.

"Under de senaste tre åren har matpriserna stigit ganska exakt lika mycket som den generella inflationen i ekonomin, vilket är helt normalt. Det vi har sett är alltså snarast en återgång till det normala"

Jämförelse med Europa: något lägre ökning i Sverige

Länsförsäkringar skriver att Sverige inte sticker ut negativt jämfört med övriga Europa. För perioden mars 2023 till mars 2026 uppges matpriserna ha ökat cirka 7 procent fram till momssänkningen, medan prisuppgången i övriga Europa låg på 8–9 procent.

Matmomssänkningen: ”raderar ut” tre års uppgångar

Genomgången bygger på statistik fram till april 2026, alltså före momssänkningen. Länsförsäkringar framhåller att om momssänkningen inkluderas förändras bilden tydligt.

Annons
"Halveringen av matmomsen raderar ut de senaste tre årens prisuppgångar fullständigt. Med andra ord var priset på den svenska matkassen i april 2026 på ungefär samma nivå som våren-sommaren 2023"

Samtidigt konstaterar Stråberg att effekten sannolikt är tillfällig.

Historiskt: snabbare matprisökningar före pandemin

Länsförsäkringar hänvisar även till en längre historisk jämförelse. Under decenniet före pandemin (januari 2010 till januari 2020) steg priserna för livsmedel och alkoholfria drycker i Sverige med 19,3 procent, medan KPI ökade 10,7 procent – alltså nästan dubbelt så snabbt för mat som för den breda inflationen.

Så ser siffrorna ut (enligt tabellen i pressmeddelandet)

PeriodMåttFörändring
Mars 2023–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)6,0%
Mars 2023–mars 2026Sverige KPI5,7%
Mars 2023–mars 2026EMU8,2%
Mars 2023–mars 2026EU8,9%
Mars 2021–mars 2026Sverige (livsmedel och alkoholfria drycker)33,2%
Mars 2021–mars 2026Sverige KPI23,4%
Mars 2021–mars 2026EMU32,8%
Mars 2021–mars 2026EU36,8%

Metod och källor

Enligt Länsförsäkringar avser matpriser kategorin ”livsmedel och alkoholfria drycker” i konsumentprisindex för Sverige (SCB) och euroområdet (Eurostat). Granskningen bygger på statistik till och med april 2026 och syftar till att undersöka prisskillnader före den svenska matmomssänkningen. Pressmeddelandet listar även FAO, Macrobond och Länsförsäkringar som källor.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Ekonomi