Analys pekar på miljardrisker kopplade till EU:s klimatkrav

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga sanktioner från EU om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

I analysen ligger fokus på den så kallade ESR-sektorn, som enligt pressmeddelandet huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt IVL:s pressmeddelande pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger samtidigt möjlighet att täcka en del av underskottet genom så kallad ETS-flex – att använda utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Maxnivån anges till 5,2 miljoner ton.

IVL:s forskare och klimatexpert Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Förlorad intäkt på 5–8 miljarder kronor

Att använda ETS-flexen innebär enligt pressmeddelandet en förlorad intäkt, eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas. Kostnaden uppskattas till cirka 5–8 miljarder kronor.

Lars Zetterberg säger i pressmeddelandet:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Kvarvarande gap: 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter möjlig ETS-flex återstår enligt pressmeddelandet ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver använda utsläppsrätter från EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om målen missas igen kan det ge en ränta-på-ränta-effekt, enligt pressmeddelandet.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver de direkta kostnaderna kan ekonomiska sanktioner tillkomma. Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL, säger i pressmeddelandet:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

IVL:s analys presenteras också i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026 och framtagen på uppdrag av WWF.